Jag förväntar mig inte att jag kommer ha ett perfekt liv. Jag förväntar mig inte att allting kommer bli bra, men kan jag få någon lycka någongång?
   Jag känner att det som finns i mitt liv just nu är mina vänner och jag älskar er för det ! Ni är värda mer än pengar för mig, men vart är min kärlek i livet? Varför vill du inte? Du finns, jag vet. Jag vet även om att jag har på känn att mitt liv kommer inte lbi så lätt framöver då jag har något i hjärtat som gör både att min hjärna blir fundersam och gör så att magen kan vrida sig, ni vet, när man har en klump i magen som inte vill försvinna.

Att mitt hjärta och hjärna inte vill arbeta ihop visste jag redan, men snälla, detta är förmycket.
Inget är sig likt då jag är både glad när jag tänker i vissa banor om kärleken, speciellt om vissa saker som har hänt på den senaste en och halv vecka.
   Det går upp och ner som en karusell och jag vill inte ha mitt liv så längre, jag vill ha trygghet och ömhet. Någon som jag kan komma hem till utan att känna mig till illa mods. Att ha en person som jag delar mitt liv med men ändå har ett eget liv. En person som ser mig för den jag är och att jag är som jag är.

Varför fungerade det inte för? ! Tror jag förhastade mig försnabbt in i allt. Detta är inget bra.


Förlåt alla, men jag måste inse att jag kan inte ha dig i mitt hjärta eller huvud eftersom du inte vill ha mig. Jag hoppas att allting löser sig.

Och för er som inte fattar så ska ni tyvärr inte fatta heller :( Då denna personen inte vet om detta..
   Och jag vill bara lägga till att varje gång personen dyker upp i huvudet så fantiserar jag om att ha den personen vid min sida, att han kommer finnas där för mig. Detta är då väldigt frustrerande.

<3

Kommer sakna dig Emma <3 Saknar dig redan ! Din gris som sticker iväg ifrån mig ^^